Gråtgråtgråt

03.09.2010 kl. 21:25
Hela dagen gick till med att hålla tårarna inne, men på kvällen brast jag ihop. Nu känns allt hopplöst. Inget är bra. Jag vill gråta och skrika och slå något. Det är som om det enda jag kan göra är att gråta, jag vet inte hur man gör något annat - eller jo visst, att banta. Men det är inte ett alternativ i dethär skedet.

Jag har nu funderat, och jag är säker att ifall man skulle ge min matlista åt en person som inte har en ätstörning skulle den kunna vara svår för henne/honom. Den är nog såpas stor ändå... Så ni kan tänka er hur svårt det måste vara för mej, med ätstörning. Alltså vem äter 4 gånger i veckan typ en godispåse? Om jag skulle ge min lista till någon av mina kompisar skulle de inte heller klara av den, det vet jag. Eller till min moster som är relativt ung och satsar på att leva hälsosamt. Inte skulle hon heller klara av den men ingen säger att hon är ätstörd. Fuck all this.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:

En tjej på 15 år som kämpar mot anorexi.

Senaste kommentarer

14.12, 21:42Trött tröttare tröttast av anonym
10.01, 15:40Trött tröttare tröttast av Malin Rosén
28.10, 21:02Trött tröttare tröttast av http://sigridsundqvists.blogg.se/